LEDARSKAP och RELATION mellan hund och ägare

 

                                                    Av Cecilia Lundgren  2007-01-31

 

Enligt mina erfarenheter, så hänger dessa begrepp ihop. Om man har en bra relation med sin hund, blir man också en respekterad ledare.

 

För att vara en bra ledare , för sin hund, bör man:

 

-         Vara förtroendeingivande/pålitlig

Hunden ska känna förtroende för det man gör, den ska inte tvivla på effekter av sitt agerande, detta skapar osäkerhet. En hund som inte litar på sin förare,, blir i sin tur opålitlig, stressad och nervös. Se till att ej ställa för höga krav eller för låga krav på hunden, det är negativt för alla.

 

-         Beskydda

Enligt mitt sätt att se det, ska inte hunden någonsin behöva utsättas för obehagliga saker från utomstående. En god ledare försvarar sin flock och det ska hunden alltid kunna lita på. Kommer det tex fram en främmande hund och ”muckar” ska föraren se till att inget händer och skydda sin hund från obehag. Det allra bästa är nog om man ”motar faran i grind”, INNAN den kommit fram. Flockledaren löser problemen!

 

-         Aktivera

Genom att stimulera hunden och aktivera sig tillsammans med den, bygger man en bra relation. Aktiviteterna blir en gemensam uppgift som man tillsammans löser, vilket skapar en start relation, en känsla av vi.

 

-         Ge ledning

Alla flockdjur behöver tydliga regler. Okonsekvens skapar osäkerhet, när ska det hända osv. En god ledare sätter regler utifrån individernas förutsättningar. Och ser till att flocken fungerar inbördes, utan diskussioner om vad som förväntas av vem.

 

-         Uppfylla ett socialt behov

Hundar är flockdjur och trivs bäst så. Tillsammans med sina andra flockmedlemmar och sin ledare, arbetar hunden bäst. Avskärmning är enbart negativt, tror jag.

 

Många hundägare har problem med ”Ledarskapet” och vill att hunden ska lyssna bättre. De tror att problemet ligger hos hunden. Väldigt få inser att problemet nästan alltid ligger i relationen mellan människa och hund. Hur ser vardagen ut hemma? Är det verkligen ägaren som bestämmer? Kräver man samma lydnad inomhus som utomhus?

Har man en god reltion= ett bra ledarskap, är oftast problemet mindre.

Många tänker att det gör inte så mycket att han tigger vid bordet/sover i sängen osv, det är ändå jag som bestämmer.. Men så är kanske inte fallet. Många är okonsekventa med sina hundar, ställer för höga krav ibland och andra gånger inte ställer några krav alls. Detta medverkar till att hunden tappar förtroende för föraren och blir orolig/stressad eller i värsta fall aggressiv. Detta även därför att hunden ej har tillräckligt klara regler inom flocken. Och då kan hunden känna att den måste lösa eventuella problem på egen hand, vilket kanske inte är vad ägaren vill..

 

Det förekommer ännu för mycket ryck i stryphalsband, dominans, ryta och slänga ner hundarna. När man iakttar ett sådant tillvägagångsätt - uppträder ägarna - som att de är osams med hunden. Och det är ju helt emot vad man bör sträva efter för att få en god relation med någon!

      Kravfas är för många hundar en utsläckningsfas av det mest betydelsefulla;  motivation

      och samverkande relation.

      Bestraffningsträning leder oftast till mycket större problem än en överdriven

      Belöningsträning!

      Jag personligen tycker att vi ska arbeta efter att motivera hunden till att vilja och behöva

       oss som ledare. Hunden ska vilja arbeta med oss därför att det är kul, inte för oss, för att

       vi vill.

 

Hittade några tänkvärda ord, som jag tycker passar här.

Hoppas ni fattade något av mina funderingar.. Hittade ingen bra bok att referera till. Ämnet kommer ju upp överallt i alla böcker, men i olika sammanhang..

 

      

Tänkvärda ord:

"DU KAN ALDRIG BLI LEDARE, OM DU INTE BLIR BEHÖVD AV DEN DU SKALL LEDA!"

 

"EN POSITIV RELATION ÄR SOM ETT BATTERI, OM DU INTE LADDAR DET - BLIR DET URLADDAT!"